AccuWeather-bloggen skriver om ett hisnande framtidsscenario. Astronomerna Dr Robert Smith och Dr Klaus-Peter Schröder vid University of Sussex presenterade 2002 rätt hoppfulla forskningsresultat. När solen brinner upp om sådär 7-8 miljarder år, så kan jorden faktiskt klara sig (om än obeboelig sedan länge), sa man. Orsaken var att starka vindar från solen skulle minska gravitationen och flytta jordbanan utåt tillräckligt mycket för att själva planeten skulle kunna bestå. Diskussionen i det pressmeddelandet handlade om huruvida det skulle vara möjligt för oss att hoppa från planet till planet i takt med att solen blev allt hetare (nej), eller om det är klokare att börja planera en internationell rymdstation (ja).
Nu, sex år senare, har Smith och Schröder (den senare finns numera vid ett universitet i Mexiko) skickat ut ett nytt pressmeddelande, där de skriver att de var för optimistiska 2002. Jordbanan kommer att nås av det allra yttersta området av solens atmosfär, jorden kommer att dras inåt och 7,6 miljarder år från nu slukas av solen. Dystert, va.
Men, jorden kommer alltså redan långt före det att ha blivit en obeboelig planet, där oceanerna har torkat ut och livsförutsättningarna försvunnit. Jag har sett lite olika uppgifter om exakt när det blir så, men helt klart måste vi i god tid komma på en plan B. Smith och Schröder hänvisar till ett förslag från Santa Cruz University, som handlar om att använda gravitationskraften från en tillräckligt stor asteroid när den passerar, och få den att, liksom, knuffa ut oss en bit längre från solen. De menar att det räcker att vi gör så ungefär var 6000:e år. Men Smith och Schröder verkar tycka att det är för riskabelt (kom igen Hollywood, här finns det film att göra), eftersom en liten felberäkning skulle kunna innebära att asteroiden istället krockar med oss. En säkrare lösning, säger Smith, "may be to build a fleet of interplanetary ‘life rafts’ that could manoeuvre themselves always out of reach of the Sun, but close enough to use its energy".
Snacka om att vi har en del utmaningar framför oss!
(Bilden från Wikipedia.)
Intressanta framtidsutsikter. Med tanke på att vi i stort sett inte funnits merän högst 100’000 år, så har vi en tidrymd på 20 miljoner ggr så mycket till förfogande för planeringen, så det finns ju lite mer i tiden näraliggande saker att fundera över. I varje fall för mig som är lite till åren kommen.
En gång tar det slut för oss alla som lever här, och en gång tar det slut för mänskligheten i sin helhet.